Förstörd människosyn?

Vid en av mina många utläggningar om hur folk blir idioter så fort de kliver innanför dörrarna på snabbmatsrestaurangen X till alla de anställdas dagliga vånda så påpekade min käre bror att det nog var dags för mig att byta jobb. Jag kan vara benägen att hålla med. Misstolka mig rätt, jag gillar att jobba där, och det har försörjt mig genom år av studier så att jag än i dag inte har ett öre i studieskuld, men min människosyn har nog fått lida lite. Men jag tänkte att när jag väl kom ut som full-lärd trädgårdsmästare så skulle allt bli mycket bättre. Jag skulle bli en vänligare människa med en öppnare syn på människor och så vidare... ja ni förstår hur vilseledd jag är.

Har varit ute på min första praktikvecka hos en anläggningsfirma där de är hur snälla som helst. Jag har inte behövt jobba så hårt, men jag har fått köra minitraktor, göra lite beskärning, åka lastbil och hjälpa till med pålastning av ris osv. Mest har jag dock hjälpt till vid beskärning av plataner från lift. Nå, jag har mest stått på marken, samlat ihop grenarna, flyttat koner och försökt hålla folk från att ta livet av sig.

Det är här jag har insett att min människosyn nog inte kommer få sig något fantastiskt lyft även i min nya karriär som trädgårdsmästare.

Tydligen har den ekonomiska krisen spridit en självmordsvåg genom det svenska folkhemmet. Eller åtminstone en benägenhet för att utsätta sig själva för potentiellt livshotande situationer. Suicide by cop har blivit ersatt med suicide by gardener... Ok, lite väl magstarkt kanske, men jag kan fortfarande stolt stå vid banderollen "Folk är idioter".

Låt mig måla upp situationen för er... En smal gata mellan hyreshusen med en relativt bred gångväg på var sida kantad med en lika bred zon där kommunen har någon form av körsbär planterade. Det ser lika dant ut på båda sidor och vägen i sig är så pass smal att bilarna som passerar där kör tämligen sakta. Det är alltså inga problem eller större oangelägenhet att maka sig över till den andra sidan.

Vår lift är tokstor och tar upp -hela- gångbanan. Den är dessutom så klarorange att den kan få blinda att hajja till. På var sida om liften har vi två likaledes orangea koner utsatta ca två-fem meter bortom liftkroppen och två-fem meter bortom korgens placering (beroende på hur långt armen är utskjuten.) På utrymmet mellan körsbärsträden lägger vi riset så sammanfattningsvis är det mer än tydligt att beskärningsarbete pågår och det finns egentligen inget utrymme för gångtrafikanter att gå på utan att hamna rakt under korgen där även de tämligen stora grenarna rasar ned med jämna mellanrum.

Ändå måste jag, förutom att släpa undan grenarna, skära ned dem så att inte rishögen blir ohanterligt stor och flytta konerna allt eftersom beskärningsarbetet fortskrider, dessutom hela tiden hålla koll så att folk inte travar rakt emellan konerna och in i arbetsområdet. Man blir nästan mörkrädd för hur många som oförstående stirrar på mig när jag markerar att de ska gå RUNT.

"Men jag går ju inte under korgen"
"En halvmeter till sidan räknas inte... Grenarna som kommer neddimpande kan vara uppåt tre meter och släpps de från sju meters höjd så finns det en överhängande risk att de studsar.... Jag har hjälm och koll när han släpper dem där uppifrån - du missade just två meterhöga koner och en maskin stor som en van... Förpassa dig till andra sidan"

Hade dessutom två små knattar som var på väg att knata rakt in under korgen innan jag hann få syn på dem. Den ene killen flyttade sig när jag sa åt dem, men den andra fortsatte obekymrat rakt fram tills jag fick tag om hans arm och drog honom åt sidan. Först försökte han urskulda sig med att "han inte visste". Jag iddes inte ge honom en föreläsning om att varningskonerna var där av en anledning utan sa bara att det var lugnt så länge de höll sig utanför arbetsområdet när de gick vidare. Så runt gick de men när de passerat de andra konerna vänder han sig om och proklamerar att han ska säga till sin pappa så ska han komma och spöa mig.
Verkligen?
Så på listan har vi nu:
*Folk är idioter
*Folk är självmordsbenägna
*Folk har uppmärksamhet badboll
*Folk kan inte uppfostra sina avkommor
*Föräldrar tar potentiellt till våld mot folk som förhindrar att deras barn kommer hem med allvarliga skallskador/inte kommer hem alls

Men om man inte tar med folks idioti i beräkningen så har jag haft jättekul den här veckan. Det är alltid lite läskigt att börja på ett nytt ställe och det tar ett tag innan man kommer till rätta. Som praktikant känner man sig dessutom väldigt ofta väldigt mycket i vägen. Men min arbetsledare har försäkrat mig om att jag varit jätteduktig, inte i vägen alls, och omtyckt av alla så jag tar det som ett gott tecken.

Vad det gäller liften... Tja, jag har inget liftkort så jag får egentligen varken köra eller arbeta från den, men jag fick följa med upp en dag och några grenar tog jag minsann bort. Helt underbar utsikt och det var roligt att försöka klura ut hur vi skulle placera oss för att få in den toklånga armen in i trädkronorna.

Sån här fin utsikt hade vi från korgen.

Och med ett sånt här fall kanske det är tydligare att folk borde pallra sig över till andra sidan? (Konerna står inte där de ska då vi precis höll på att flytta liften för att komma fram till nästa träd. I vanliga fall står de som sagt ett par meter framför själva liften)

Även om jag står fast vid mitt tidigare uttalande att folk är idioter kan jag dock eventuellt fundera på att rucka på idéen om att våld löser allt... CRAMO har nog en poäng, iaf när det gäller hyrda maskiner... :P